Ruvardag 6 del 2
Det gick inte så bra för mig det där med att hålla mig från att läsa om andra i samma situation. Det är ett helvete det där med internet när man är i en sån här situation. Man vill veta allt som går att veta och samtidigt blir man rädd och orolig när man läser alla olika symptom på graviditet eller inte. Jag försöker att bara vänta men det går inte. Jag ska försöka att i alla fall bara läsa om den ruvardag jag är inne på nu. Alltså har jag skannat av hela internet om allt med ruvardag 6. Försöker dock undvika familjeliv utan väljer istället bloggar. Familjeliv är som en jäkla drog man mår så dåligt av att läsa samtidigt dras man till det.
I alla fall så verkar det inte hända så mycket på ruvardag 6. Det är ungefär som med mig. Ömma bröst och lite småstickningar i magen till och från. Nu har jag dessutom börjat känna mig förkyld. Lite ont i halsen, hosta och lite tung i huvudet. Det kan iof vara vädret också. Det är varm och kvavt ute.
En fundering som jag har är om jag ska tjuvtesta eller inte. Jag har dåligt tålamod och vill gärna veta som så snart som möjligt samtidigt är jag rädd att jag ska jinxa hela grejen om jag gör det. Nä, det är nog något som jag och sambon får diskutera tillsammans och jag ve redan nu att han kommer vilja vänta. Han har det ju lite lättare i det här läget, han behöver ju inte analysera sin kropp hela tiden.
Åååååå denna väntan jag bli galen. Jag vet inte något annat som har tagit upp så mycket av min tanketid dygnet runt som detta. Jag känner och klämmer på brösten varje dag för att se så svullnaden och ömheten är kvar. Jag tänker varje gång jag stiger upp på natten och kissar att det är säkert för att jag har en liten i mig. Jag analyserar varje smärta i magen. Är det gaser eller är det något som fäster. Jag är livrädd varje gång jag torkar mig och tycker mig se något mörkt på pappret (jag försöker att inte tända lampan när jag nattkissar eftersom jag blir pigg då). Jag försöker googla hur långt vårt lilla embryo borde ha kommit nu men fattar inte riktigt alla förkortningar och vad som är vad. Det är en jäkla djungel där ute och jag är tamefan inte Tarzan just nu. Inte ens Jane.
Nä, nu är det dags för dagens andra dos av Lutinus. Intas på jobbets toalett och som vanligt smusslar jag undan förpackningen långt ner i papperskorgen så ingen ska se. Kollar noga att det inte kommit något blod på uppföringsstickan, sköljer av den och sätter tillbaka allt i det glasögonfodral som jag har mina hormoner i. Tvättar händerna och går ut för att vänta på att ytterligare en dag ska gå.
