Ruvardag 7
Fortfarande lite hjärtklappning om än mycket bättre än i går. Annars är det bara brösten som är ömma fortfarande, märker inga andra symptom mer än att det då och då ilar till lite i magen på vänster sida. Idag har dock en rädsla för att jag inte alls är gravid smugit sig på . Jag vet inte varför det känns så, tidigare har jag haft känslan av att det har lyckats och att allt är bra men nu börjar jag oroa mig över att det känns för lite för att det ska ha tagit sig. Jag försöker slå undan den tanken men det är svårt när min kropp inte har gett det stackars lilla embryot den bästa förutsättningen för att klara sig kvar.
Akuthusbesök med hjärtklappning och skyhöga värden är väl inte den bästa starten i livet. Hoppas, hoppas, hoppas att Lillhen klarar sig där inne. Ingen skulle bli gladare än jag och min älskade sambo.
